Jag gillar människor. Jag gillar att umgås och att träffa nya människor. Jag gillar att resa och vad kunde då vara bättre än att kombinera dessa tu? Inget svarar jag dig och brister ut i en käck gavott. Om vi rör oss i rätt riktning. Jag är alltid på bra humör och öppen för äventyr när jag är på väg någonstans. Mången taxichaufför har försökt att slå dövörat till och misslyckats totalt då jag varit på väg till ett jobb. Där har vi själva kärnan i detta inlägg. När jag kliver på, forslas ombord eller trycks in i valfritt transportmedel med mitt hem i sikte är jag ett tyst och grinigt monster.
 |
| Katla eller Gretchen med hemlängtan? |
Jag vill bara krypa in i min håla och gömma mig från världen och denna känsla börjar från ögonblicket jag slår upp mina bedårande ögon samma morgon. Jag vill bara vara hemma.
Just nu sitter jag på ett mjölktåg från Stockholm som var 30 minuter försenat från början. Väl på gäller inte platsbiljetterna utan det var så kallad free seating. Jag hamnade bredvid en engelsktakande man med filthatt. Han läser fantasypocket och dricker Jaegermeister ur 1-litersflaska och tar fånigt mycket plats.
 |
| Jägermeister |
Han har säkert 1000-tals historier att berätta men jag orkar helt enkelt inte. Jag är ju på mitt Katlahumör och vill inte utsätta den tysta snälla tanten framför eller den skitsnygge militären på andra sidan gången för ett av mina berömda utbrott. Jag vill ju bara hem. Råkade se att hattmannen skall av i Kumla och känner nu en oerhörd längtan dit. Det har aldrig hänt innan. Att jag längtar till Kumla alltså.
 |
| Kumla |
Som avslutning citerar jag en oerhört känd och vid tillfället relativt onykter dragsuperstar: "Hämta hem mig och lägg mig på en bänk"
/Gretchen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar