Dag 10 – Bloggfavoriter

Inte så svårt alls men heller inte så få, skulle man kunna säga. Jag läser väldigt blandade bloggar från både vänner och helt okända. Inspiration ska komma från tusen saker. Here goes och inte i någon sorts ordning alls:

The girls of Florida - Nina Janowicz bloggar om aktuella saker i vår närhet med ett språk som får mig att vilja bli bättre. En hel del om reklam, idéer osv.

I huvudet på Markus - Hela Göteborgs Gayikon bloggar mycket personligt och engagerat och en del om Sveriges gayliv

Speedos Pop blogg - för dig som vill hänga med i vad som är hot och vad som är not. Genom att följa den här bloggen har jag märkt att jag alltid har något att säga som får mig att verka som om jag hänger med.

Von Apa - Gay, kul med massa skoj och roliga funderingar.

Tankar från en showslinka - Anna-Mia Bonde bloggar om sitt liv som Entreprenör och artist.

Being Blogged - En livsstilsblogg om film, musik, teknik och populärkultur.


Sedan finns massa annat kul också och det mesta av det hittar du längs högerkanten där jag länkar till väldigt blandade bloggar. Bilden blir givetvis på Anna-Mia bonde, för kan man kalla sig själv för showslinka så har jag inget annat än kärlek till den personen.

Showslinkan Anna-Mia Bonde

Begåvad jävel

Jag älskar folk som är vanvettigt begåvade som den här unge mannen: Se hela för guds skull!!

Catching up

Det blev en väldans massa glas vin i torsdags och jag och Jenny drog från Beebar till Hard Rock till Sjöbaren och Hemma Hos. Slutade under fläkten i Jennys kök innan jag åkte hem.  Somnade sött och väcktes av Christian vid halv fyra på natten då mer vin intogs under vilt musiklyssnande. Inte undra på att jag var trött i luvan igår.
Igår blev det vernissage på Konsthallen med David och Nike. "Everything Under Heaven is Total Chaos" är namnet på den nya utställningen. Och till en början var verket väldigt svårt att ta till sig då väggarna var täckta med allsköns teckningar, symboler och lite vad som helst. hallen var upplyst med gult ljust vilket också bidrog till en allt annat än lugn stämning. På golvet var olika objekt, importerade från Kina, placerade i högar, staplar osv. Det var badbollar, plastpåsar, taytuerarpistoler, bröllopsklänningar, djurhudar och elgitarrer bl a. Efter ett par öl lugnade jag mig och försökte ta in utställningen och efter ett tag kunde jag till och med gilla vissa delar. Det var då det hände. I programmet över kvällen utlovades det performance. Detta ord som man kan sätta på nästan vad som helst som framförs i ett offentligt rum. 2 människor med blodiga gasbindor runt huvudet började på väldigt illa engelska läsa en text från varsin laptop och texten handlade om the Urban Fox & inside som är outside och jag orkade verkligen inte engagera mig. Jag har alltid ansett att för att framföra något textartat så krävs det lite mer än att bara läsa. Man måste i sitt huvud dramatisera det man läser för att nå fram till de som lyssnar. Så var inte fallet här och väldigt få besökare orkade koncentrera sig hela texten igenom, mig inräknad. Hur som helst var det en festlig tillställning. Nästa gång ska jag gå i drug och filma.

Efter all denna kultur begav jag mig hem till DJ Bitter på pannkakskväll med Darren, Peter, Glenn och Bitter himself såklart. Ett oerhört underbart initiativ som jag hoppas få besöka mer än en gång. Det enda jag inte var beredd på var att när vi hade som trevligast skulle vi alla placera oss i mörkret framför en film. Visserligen rolig men jag blir ju antingen rastlös eller vanvettigt trött och framför allt efter alkoholintag. När jag träffar kompisar och vi har planerat filmkväll, kortspel eller dylikt blir det aldrig av då vi bara pratar och umgås. Film ser jag nästan uteslutande på bakfyllan. Det var därför oerhört spännande för mig att få ta del av denna nya umgängesform. Nu är det lördag och jag borde egentligen hoppa i sminket och spela in lite klipp men är lätt oinspirerad. Imorgon däremot...

Disidentifikation

Min gode vän, Andreas Hagström som bland annat jobbar på Göteborgs konsthall har länge tjatat på mig om att jag måste komma och hälsa på. Igår hände det äntligen och jag måste säga att jag var positivt överraskad. Utställningen "Disidentifikation" var lysande. Den amerikanske konstnären Nick Cave har skapat fantastiska "rustningar" som är så kitchiga att de får inredningen på Grill del Mundo att verka spartansk. Jag blev helt bedazzled av dessa kostymer/rustningar helt gjorda av second hand-grejjer.

Tracey Rose's videoprojektion med tillhörande storskaliga foton var också helt lysande. Ett underbart sätt att använda vitt skilda karaktärer som inspirerade mig oerhört. Marie Antoinette-karaktären tilltalade mig mest men Lolitan låg inte lång efter.

Om jag ska välja något ytterligare ur utställningen får det bli Kalup Linzy's "Keys To Our Heart" en såpainspirerad konstfilm med oerhört komplexa relationer. Att Linzy sedan hade lagt på sin egen röst på alla 4 rollerna, fick filmen att kännas konstigt härlig.

Det var mitt första besök i konsthallen men definitivt inte det sista. Jag blev oerhört inspirerad till att skapa själv efter att ha spenderat en knapp timme där under underbar ledning av Andreas. Jag är lyckligt lottad som har så många kompetenta vänner som vill dela med sig av sina kunskaper. Utställningen slutar på söndag så passa på att smita in mens tid är.