Träningsångest!

Jag lovade ivrigt och rart igår att jag ska ta mig till gymmet. Nu känns det inte like fräsigt längre men det är väl bara att bita i det sura äpplet och bege sig. SATS Kompassen väntar mig och nu frågar du säkert varför eftersom jag alltid tränat på Kungsgatan innan. Jo, kära minigretchar jag är trött på att leta mig igenom små rum och aldrig hitta något.  Jag vill trivas bäst i öppna landskap där kroppen kan bli "smoth". Detta är egentligen ett fruktansvärt dåligt inlägg men jag gör vad som helst för att dra ut på det. Nästa inlägg kommer att bli min årskrönika över hur 2010 varit. Missa inte det för allt i världen. Vi ses i eftermiddag!